Innan jag börjar skriva om Timba och Salsa måste jag börja med att berätta lite om min bakgrund och hur jag kom att älska musik och dans!
Jag föddes i Aguacate på Kuba, en liten by i närheten av Matanzas som hör till La Habana.
Sedan jag var liten har jag varit influerad av framförallt den kubanska musiken men även av andra typer av musik som spelades på radio under min uppväxt. Man kan säga att jag sätter kubanska musiken i första rummet och det är den musiken som tilltalar mig mest, det är i den jag har mitt hjärta.
Jag minns mycket väl hur det spelades gamla LP skivor från RCA Victor som fanns hemma hos min farmor. Dom spelades på en gammal grammofon som min farbror Roberto (snickaren) byggt. Detta är nog det första minnet jag har när det gäller musik. Under min uppväxt spelades bland annat Celia Cruz, Tatalibaba mi Cuba lindite!, detta var en singel som var mycket populär hemma hos oss!
Jag gick en del av min grundskoletid på internat, något som var mycket vanligt på den tiden.
På internatet som låg ungefär 2 kilometer hemifrån brukade man anordna något som heter ”Para Bailar”. Det var en tävling där flera par dansade olika danser till olika musik och rytmer. För att kunna delta i tävlingen skulle man ha bred kunskap om olika rytmer och danser från olika länder man kunde tävla i allt från cha cha cha till lambada! Det som i slutändan avgjorde om man vann eller inte var trots allt att man i grunden var en grym casinodansare. Jag älskade dessa tävlingar!
Idag liksom då sänds liknande program på TV. Numera heter det istället ”Bailar Casino” och där man ägnar sig åt enbart åt att dansa Casino, kubansk salsa.
Gymnasiet gick jag också på internat. Där var det vanligt att man spelade Rumba på någon låda eller något skåp vad som fanns till hands. Många tjejer och killar slöt upp och dansade till vår imroviserade rumba. Jag kommer ihåg en låt som vi brukade spela då, så här kunde det låta:
Un domingo de diciembre de 1902 me comí un saco de arroz, cinco vacas y un ternero, los frijoles del caldero, veinte pesos de huevo frito, por comer tan poquitico me dijeron comilón.
Callate negro bembón! trapiche de palangana, ven y canta tu conmigo como canto yo en la Habana. Yo le dije al conductor que me dejara en la esquina donde allí se terminaba la calle de San José, en Galeano me apeé a vacilar una jeva, una jeva ricachona que me estaba dando filo. Tanto filo que me dió, me le tiré a la cartera tropecé contra la acera y un chiva me delató. A los ruidos del ladrón acudió la policia me dieron patadas, mordidas me dieron sin compasión.
Ya Pepito va a la escuela, ya sabe escribir su nombre, Papi cuando sea grande me casaré con mi abuela. Hijo mio considera que tu abuela es madre mia, papi cuando eras jóven te casates con la mia!
När jag skriver detta kommer många fina minnen tillbaka!
Under min gymnasietid kom en ny dans som då var mycket popular i USA, den berömda Breakdancen. Jag föll som en kägla för denna underbara dans och den upptog mycket av min vakna tid under andra och tredje ring på gymnasiet.
